Kapitel trettiofyra

THE AWESOME MACHINE

KAPITEL TRETTIOFYRA

Vittring av den ljusnande framtiden (OWL II)

Då kavlar jag upp ärmarna och ger mig på andra delen om Magnus Uggla och ytterligare två fantastiska album. Till att börja med Vittring som var en naturlig fortsättning på Va ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt och sedan den mer udda fågeln Den ljusnande framtid är vår. Efter det blev han ännu mera folklig med väldigt spetsiga texter men mycket mera urvattnad musik enligt mig.

Vi börjar med Vittring som producerades av Uggla, Anders Henriksson och Lasse Gustavsson och gavs ut 1978.

Skivan börjar med en storslagen rocklåt i kortformat, bara dryga en och fyrtio. Drömmen som gick i kras. Klara Mott the Hoople vibbar och en historia om upp och nedgång av en rockkarriär, börjar bra och slår igenom men sen är journalisterna på honom och tjejen gör slut, spriten tar över och karriären går åt helsike. Allt detta på så kort tid. Uggla är effektiv.

Nummer två Jag vill inte gå hit är en klassisk punkrockpopdänga om hur man i tonåren tycker att skolan är pesten och hur kul det är utanför "murarna".

"På papper ska man svara på frågor som säger om man är dum eller om man är idiot"

Asfaltsbarn är en grym titel på spår tre. "Som asfaltsbarn blir man galen om man är bort mer än en timme från stan". Han fångar tonårskänslor som en mästare. Soundet är grymt sparsmakat och avskalat. Drivande trummor och bas. Luftiga gitarrer. Man känner gräsallergin kittla i näsan.

Hjärtekrossare är en bitter historia på klassiskt rockkomp om en dålig bästa vän som uppvaktar kompisens tjej.

Stjärn....r är en Stones cover av låten Star Star med Ugglaskriven svensk text där Stones mera hyllar groupies medans Uggla talar om att det inte var något för honom. Energisk låt.

Faderskapet är ännu en storslagen låt i Mott-kostym och ett tungt ämne avhandlat på strax över tre minuter. Uggla (eller killen han skriver om) får meddelandet att han ska bli far när han är sjutton år. Hur det bekräftas och våndan att bli farsa utan pengar, jobb eller något. Efter ett tag kommer ett brev att blodproven var felaktiga och faderskapet hävs. Låten slut. Effektiv igen. Har med ett munspel som mest ligger som ett kompinstrument som för tankarna till Dylan eller Petty. Inte så bluesigt men bra.

Sedan kommer en av mina favoritlåtar. Nugen. Ett stolpigt komp med stelsvängiga trummor och statisk pumpande bas. Återigen, konstigt det här med musik. Det är stelt och enkelt och ändå asnice och svängigt. Luftigt med en luftig, fri gitarr som kommer in efter ett tag och sedan likadant med orgel. Uggla beskriver hur märkligt människodjuret är på ett grymt sätt:

"Så var vi tillsammans och då tyckte du inte längre det var kul. Då drog jag en fint för dig, jag gjorde slut med dig och då var du genast nugen på mig. 

För om jag är för nugen på dig tycker du jag är jobbig och skiter i mig och om jag skiter i dig blir du förvånad och undrar om jag inte längre gillar dig"

Galet. Sen kommer titellåten Vittring som är ännu en tonårshyllning till livet. Allting som jag vill kan jag göra ah-ah-ah-ah-ah! Energi och rock and roll. Golvpuke-komp äger. Jag har vittring på livet!

Ännu en Ugglatext-tolkning på klassikern Then he kissed me med svenska namnet Å, han kysste mig. Kaxigt att släppa det här som svensk rock and roll rebell 1977. Inte lika många öppna regnbågar då som nu även om det säkert kan vara jobbigt att outa känsliga saker även idag bland idioter. Uggla punkar upp originalet både text och musikmässigt. Ingen personlig favorit men ändå rebellkvalité.

Gud, jag ska bli bra har blås och är klassiskt rockpampig. Javisst ska jag bli bra men inte idag- i morgon! Klassisk Uggla oneliner. Vem har inte tänkt så. Varför inte några nyårslöften man inte håller? Han rör sig i Bowie-Mott-rock-landet igen. 

Lena avslutar skivan. En storslagen, olycklig och kortvarig kärlekshistoria med lågmäld sång. Vardagligt och antagligen något som miljontals människor gått igenom och han får det ändå att låta lika känsligt och personligt som det gjort för var och en som upplevt det. Skickligt. 

Vi hoppar över till skiva två och förmodligen det sista ämnet där vi behandlar Uggla på djupet. 

Den ljusnande framtid är vår. Bra titel. Vet inte om den är ironisk men jag hoppas inte det. Tycker att Ugglas tidiga album fram till detta osar att framtiden är ungdomens och att allt är möjligt. Det finns bottennapp med snefyllor, olycklig kärlek, svikande kompiser, dålig ekonomi men också feta långfingrar åt vuxenvärlden och auktoriteter som känns friskt och fräscht trots att skivorna är mellan 43-48 år gamla. Galet. 

En originell produktion som är lite mera poppig med syntar och annorlunda ljud som är framträdande men i botten samma trum/bas/gitarr grund som är rock and roll. Plattan är släppt 1980 och produktionen är på väg åt 80-tals sound men som tur är inte helt är där. Denna gången är Uggla producent ihop med Anders Eljas och inte Anders Henriksson som varit med på alla tidigare. 

Det börjar med Mitt liv? Fotsteg som marscherar och sedan springer. En syntslinga på ett artificiellt ljud över ett stolpigt och gött bas och trumkomp. En grym text om att allt är farligt. I bryggan kommer en robotröst och sedan en go burkeffekt på sången och in i en hitrefräng.

Det är farligt att leva, man kan dö! Andra versen med först marschklamp, sedan en sned syntslinga och sedan marschsteg igen.

Låt två heter Skandal bjotis (Det är inte kärlek, det är kramp) börjad med märkliga syntkompljud som konstigt nog klarar sig undan buskiskänsla trots att det låter som ett skämtljud. Ännu en hitlåt med bra text om kärlek grundat på pengar eller kändisskap. Bedrövligt och vanligt. Det är bakåtvirvlar, strange ljud, panoreringskörer men blir ändå en ganska basic rocklåt. 

Sen kommer grymma Centrumhets som är en cover på Metro Jets av Nick Glider som var utgiven nästan samtida 1979 men med svensk text av Uggla. Oerhört laid back utan att vara en ballad. Älskar den. 

Lördagkväll, alla samlas nere på torget. Vilket ställ, i min metallblå Amazon!   

Sedan kommer Trendit, trendit. Känner att detta är en försmak av den Magnus Uggla som slog igenom ännu större med nästa album Välkommen till folkhemmet. Det är poppigare, enklare och mera fokus på texten än musiken. En tralligare refräng med en allsångs ÅH-ÅH-ÅH-ÅH hook som sätter sig. Bättre än mycket som kommer senare för det finns ändå en rockbotten men ingen favorit för mig trots (eller kanske för att) hit-potential. 

"I stickad kofta och sameskor har du sadlat om och ägnar dig på heltid åt det som är skönt"

Vi möttes bara för en kväll börjar med västkustens örnar som skriar, en fartygslur och så vaggas vi in i ett soft midtempo rockkomp. Riktigt bekvämt för öronen. Ändå lite sköna ologiska markeringar som visar att det var kärlek nedlagt i kompet. Inte bara en text som backas av blajmusik. Avslutas med en robotröst. Cool låt.

Efter den kommer en låt som hade passat in på Varför ska man ta livet... Färre samplingar och märkliga syntljud. Ändå lite slickare. Låten heter Just den där och är riktigt bra. Ännu en bra historia från livet med olycklig kärlek och känslan av att man själv är den ända som inte kan finna just den där när man är ung eller tonåring. Refrängen får mig att tänka på Magnum Bonum och de var väl också samtida så inte så märkligt.

Återigen en sång om olycklig kärlek som han lyckats fly från och heter talande Jag vill inte tillbaks. Tänker på Magnum Bonum igen. Slick rock med bra melodier, syntmelodier och smakfulla effekter på gitarren.

Panik var en av favoriterna när det begav sig. Typiskt Uggliskt blasé och bakåtlutat och ändå samhällskritik de lux. Lika aktuellt idag:

"Imorrn kanske kriget kommer hem till dig och då är det du, DU som inte längre har nåt bröd"

Det är skrivmaskiner, morsesignaler och kärnkraftsdebatt. Bra.

Skivan går i mål med Någon som dig - Någon som du är. En lågmäld hyllning till någon ung tjej som Uggla räddade från sig själv.

För mig som rocker så är det så svårt att förstå att en kille som Uggla som gjort sådana grymma låtar där det är kärlek och detaljarbete på alla nivåer från trummor, bas, gitarr, klaviatur OCH text till att kunna nöja sig med att bara texten är viktig hade varit ogörbart för mig. Hade han däremot varit endast textförfattare så hade jag förstått bättre. Men men, mindre jobb och mera pengar är en förförisk ekvation såklart. 

"Ta inte emot när dom sänker dig, ta inte emot när dom kränker dig, Ta inte emot!"

                -Uggla

#theawesomemachine #theawesomemachineband #TAM #rnr #rocknroll #hardrock #metal #stoner #doom #stonerrock #fuzz #magnusuggla #uggla #vittring #denljusnandeframtidärvår #fuzzrock #oziumrecords  #centurymedia  #daredevilrecords #ellingtonrecords #davidbowie #mottthehoople #peoplelikeyou #robertolaghi #oralmajority #andylarocque #warner #rollingstones #thecrystals #philspector #tompetty #bobdylan #magnumbonum

#vinyl #blacksabbath #kyuss #evil #ddrop  #goddamnevil #mothermisery #finalbenson  #uglyornothing #undertheinfluence #soulofathousandyears  #swedenrockmagazine #rollingstonemagazine #rocknrollmagazine #rockbladet #rocknytt #loudwire #goddamnrare #gais #ripplemusic #christian&the2120s #ASK #ofeliaproduction #bohussound #heavyunderground #evocation