Kapitel trettio

THE AWESOME MACHINE

KAPITEL TRETTIO

Presence of a cyclops mind 

(och lite om grymma Karma to Burn signerat C. Smedström)

Ja, då var det alltså dags för streamingpremiär för Presence of a cyclops mind. En kul release som släpptes av tyska Daredevil Records som en splitt EP (vinyl) där andra sidan hade stonerbandet Duster 69. På vinylen hade vi tre låtar var och på CD'n som gavs ut i två utgåvor, en i Europa och en i Australien (av Fluid Groove) hade vi samma låtar men Duster tog med en bonuslåt. 

Nästa vecka är det strömningsdags för Final Benson, save the dave! Vilken Dave (och vad ska han räddas ifrån) undrar du? Det var en felstavning för helvete! Rå powertriorock från vår ungdom, det slog mig att detta är mer än tjugofem år gammalt. Herregud. Halva livet sedan.

Den sjuttonde februari släpps God Damn Rare Vol 2 av Ozium Records på vinyl. Yehaw! Beställ den redan nu om ni har lust. Blå.

Jag har redan skrivit lite om POACM i kapitlet om uddareleaser men här går jag djupare. The second cut is the deepest.

Vi spelade in låtarna i en demostudio i Kungsbacka som hette Kingston. Där lirade vi in mängder av förproduktioner för våra officiella fullängdare men även några demos för releaser som den här. Christer Pedersen var ljudtekniker på spår ett och två och mixade alla tre ihop med oss. På spår tre var Bananen tekniker. Producenter var vi själva och det blev förvånansvärt bra efter omständigheterna. Lite självgott får jag upprepa att spelar man bra, repat ihop sig tight så är tekniken inte avgörande. Det låter gött ändå.

BLEEDER 

Börjar med ett shuffleriff på bas ihop med ZZ top La grange-ish sargslag av Tobbe. Sväng i kvadrat. Christian kommer in med en slidepryl och sedan lägger han samma riff men med några stämmor när sången kommer igång. Lasses melodi är fallande och rätt avslappnad. En kort effektiv brygga och in i versdel två. En variant på brygga. Vi jobbar hela tiden med stämmor mellan gitarr och bas. Snyggt som tusan och mera vanligt mellan två gitarrister. In i refrängen som är mera ackordbasserad och aningen rakare rockigt men vi lirar på bra, det är basgångar, det är slidegura och ut i ännu en brygga med slide denna gången. Dags för vers två och Chritsian ringer ut så det är bas och congas. Sväng, svängigare, svängst! Minns inte om det är Tobbe eller Lasse som spelar men jag gissar på Tobbe. Lasse ägde dom och spelade ibland live. Ytterligare varianter av bryggor. Bryggfest. Massor av småfinurliga prylar. Trumfill och in i refräng med riktigt bonniga AC/DC-körer. Allt detta på under tre minuter. Diggar den skarpt. Ingen hitlåt och kanske inte hade passat på något av albumen men ändå en kanonlåt. 

DROWNING IN YOU

Ett släpigt stoner riff i niotakt (kanske får smisk på fingrarna av någon Meshuggah-fan men det är vad jag får det till) påbörjar resan. Smakfullt förenklas riffet till vanligt fyrtakt när sången kommer in och Lasse levererar ännu en stabil melodi och text. Vi leker med småstämmor mellan bas och gitarr som gör det lite mera levande. En luftig brygga avslutas med ett välringande klocktillslag på ride-cymbalen och in i vers igen. Denna gången lägger Lasse stämmor på sig själv i slutet av raderna. Coolt. Bryggan i köttigare form som leder in i kort refräng på ett baslick och sång med effekt. Ett rop in i niotakten som får mig att tänka på Monster Magnet. Inte kopierat med feelingmässigt. En tredje kortvers, brygga och ett rockigt riff innan bryggan igen. Refräng med ett enkelt men väldigt bra sångarrangemang för att sedan mata på i dryga minuten tugga tugga en ton där Tobbe spelar dubbelbastrumma och när vi fejdas ner så ligger det kvar konsertpukor och markerar i normalvolym. Också en fräck låt med ett coolt arrangemang, både spelmässigt och inspelningsmässigt. För att vara i en demo-studio. Inte heller denna är någon hit men ändå bra och intressant. Jag skulle kunna ha sett denna på Under the influence.

THE CRAILSHEIM EXPERIENCE 

Jag skrev om tillkomsten av denna instrumentallåt i ett tidigare skede. Den känns lite mystisk och udda precis som upplevelsen med chillischnaps och bokaren som eventuellt åt upp barn i källaren när vi giggade i Crailsheim. Man nästan hörde banjon som bakgrundsljud under vistelsen där. Skräckblandad förtjusning. 

Här ska jag nerda mera om musiken. Det finns inspelningar med sång men Lasse var inte nöjd och vi var böjda att hålla med. Friskt med självinsikt. 

Vi börjar med ett enkelt men snyggt riff och jobbar med stämmor gitarr/bas igen. Vandrar in i ett sorts verskomp med bra schwung. Stonerschwung med bra häng. Hängschwung. Ok, enough med schwung nu. Istället för sång så lägger Chrisitan lite snygga gitarrmattor med volymratten plus lite snöigt fågelkvitter (av gitarren). Det maler på med någon liten brygga, vers, brygga. Det snöar. Christian snöar rejält på ett lågmält sätt. Snowman. Tobbe och jag schwungar. Enough. Väderkvarnarna maler ikapp med pepparkvarnen. Svartpeppar. I dryga fyra minuter i en variation av riff. Sedan kommer markeringar. Basgångar. Trumfill. Go-sega gångar och fill. Phil of the gangs. Eller. Vad lyssnar jag på egentligen, hur påverkar det mig? Därefter dyker embryot upp till det som blev Cruise control på ...it's Ugly or nothing. Sen går vi in i ett slags outroparti med aningen läskiga körer. Ja, ni hör. Inget för småskolebarn det här (kanske därför han åt upp dom). Men om man inte djupdyker så förbannat så är det mest ett rätt behagligt musikstycke på dryga sex minuter som inte heller passade in på någon av våra fullängdare... och där är vi i mål.

Vi tar en snabb titt på omslagen. Överst har vi vår sida av vinylkonvolutet. Ögat med höjt argt ögonbryn i klarrött. Ganska effektfullt i sin enkelhet. 

Båda utgåvorna av CD'n hade samma brunorangea omslag. Mina tankar säger att det antingen är något fossil från en snäcka eller har något slags prisma/kaleidoscope feeling. Förstår tanken med retrofärger och någon slags flummighet men tyvärr gillar jag det inte överdrivet. Det är okej men inget man fäster blicken på i en skivaffär. Men, jag hoppas att det finns andra som gillar det. 

Det får räcka om den skivan, nu lämnar vi över ansvaret för skutan till Christian Smedström som seglar oss till Europa (mina kommentarer inom klamrar):

"...när skivan släpptes så var det ut på vägarna som gällde, vi gjorde ett par gig i Sverige innan vi styrde kosan mot Tyskland, Belgien, Holland, Schweiz & Frankrike tillsammans med jänkarna KARMA TO BURN. 

Vi börjar i Berlin, första giget tillsammans. 

Minns inte riktigt klubben vi spelade på men det kan ha varit KNAAK. K2B hade gjort ett gig i Holland dagen innan själva för att skaka av sig jetlagen och redan i Berlin fattar vi att dessa gossar spottar inte i varesig glaset eller annat.  

Dom hyrde vår backline, det var lite det som var vår ticket in. 

Tobbe hade bytt skinn på alla trummorna innan turnén för att dom skulle vara tiptop. 

Det var bara det att K2B hade tryckt i sig rätt mycket uppiggande i Holland så när dom lirade dag två i Berlin var åtminstone Rob [Oswald, även från Nebula och Mondo Generator] fortfarande förfriskad. Om han slog hårt när han var normal så var det ingenting mot vad han gjorde som speedad. 

Herrejösses vilka kratrar det var i alla pukor, helt förstörda. 

Nåja, det löstes dagen efter på den lokala musikaffären och sedan var det normalt slitage på resten av turnén så Tobbe var nöjd. 

Vi hade en ledig dag redan dag två men det var mest för att vi skulle lära känna varandra och det gjorde vi under en dags öldrickande på hotellet i Berlin.
Vi connectade direkt och insåg att det här skulle bli en riktigt bra månad i Europa. 

Vi sålde rätt bra med merch på första giget och vi hade en polare med oss som skulle sköta merchen och avlasta Lasse och Ankan med körningen [hans titlar var turnéledare, merchansvarig och chaufför. Efter att fipplat med stereon på autobahn och närmast kört ihjäl oss så var det inte aktuellt med chaufför längre].

På hotellet säger vi till vår mister X [måste understryka att han var en snäll och vänlig snubbe] att hålla koll på sina egna stålar och bandets merchkassa. Hålla det enkelt, inte röra till det. Två olika plånböcker helt enkelt.
Men när vi kommer till Hamburg och Markthalle för turnéns andra gig inser vi att det saknas pengar från bandkassan. 

Det finns en filmsnutt där Ankan håller ett faderligt samtal med honom där på klubben under uppriggning om det hela, det är så jäkla jobbigt att se men det rättade till sig till slut. 

Samtidigt som vi står där inne på klubben och riggar upp så luktar det som om du står i en Bajamaja på festival i 30 graders värme, alltså inte direkt hallon. 

Det visade sig att avloppsrören på stället hade sprungit läck under natten, därav den goa odören men det vädrades bort innan publiken kom som tur var. 

Samma kväll på en annan scen på samma ställe spelade J MASCICS från DINOSAUR JR, eller om det faktiskt var Dinosaur. Det var fränt att stå och lyssna på deras soundcheck, en liten minikonsert sådär innan ens eget gig! 

En annan rolig grej som hände var uppe i dom Schweisiska alperna där vi hade ett gig. Vi bodde hos en spanjor som inte kunde engelska, bara spanska.

Men vi förstod att vi fick göra vad vi ville i huset med endast ett krav. Stäng alltid dörren efter er. Han vedeldade varje rum, det var den enda värmekällan så det var därför det var så viktigt att stänga dörrarna [så vi får tänka i Sverige med nu med rådande elpriser, ursäkta att jag tog ned stämningen]. Det fanns hur mycket öl och vin som helst att tillgå för vår efterfest. Det var bara vi i banden med crew men det blev det en så jäkla rolig fest som finns bevarad på en grynig VHS kassett som tur är. Det går inte återberätta allt det som skedde under kvällen men sicken galen jäkla kväll det var!

Jag/vi köpte en flaska redig absint med rätt procent av klubbägaren på giget där i alperna som vi körde omkring med i bagaget i Europa utan att veta vi faktiskt bröt lagen varje gång vi korsade någon landsgräns. Absint var narkotikaklassat tydligen, så kan det gå. 

Vi skulle ge flaskan till K2B på sista giget som tack för turnén. 

De sänkte hela flaskan delat på tre för dom ville ha med sig tomflaskan hem till staterna för att använda etiketten från flaskan till omslaget till nästa skiva [Almost heathen], där dom tackar TAM med orden ”Big thanx to The Awesome Machine for not being pussies”, det var verkligen en turné att minnas!"

Tackar Christian för inblick i turnébussen. Tyvärr gick Karmas fantastiska gitarrist Will Mecum ur tiden 2021 efter en akut huvudskada. Alldeles för tidigt i både år och förlorade riff. Han var en jävel kort sagt. RIP. Efter turnén fick jag ett otroligt bandnamn till dom eller kanske en albumtitel men fick aldrig förmedlat det. The Rich Will Rob. Damn! Rich Mullins, Will Mecum och Rob Oswald. Det ni. Kommunistbandet från Amerikatt. 

Twenty

                -Karma to burn

#theawesomemachine #theawesomemachineband #TAM #rnr #rocknroll #hardrock #metal #stoner #doom #stonerrock #fuzz #karmatoburn #k2b #willmecum #fluidgroove #ac/dc #fuzzrock #oziumrecords  #centurymedia  #daredevilrecords #ellingtonrecords #absint #peoplelikeyou #robertolaghi #oralmajority #andylarocque #warner #roboswald #richmullins

#vinyl #blacksabbath #kyuss #evil #ddrop  #goddamnevil #mothermisery #finalbenson  #uglyornothing #undertheinfluence #soulofathousandyears  #swedenrockmagazine #rollingstonemagazine #rocknrollmagazine #rockbladet #rocknytt #loudwire #goddamnrare #gais #ripplemusic #christian&the2120s #ASK #ofeliaproduction #almostheathen #crailsheim #bohussound #heavyunderground #evocation #presenceofacyclopsmind #duster69 #dinosourjr #mascics #nebula #mondogenerator #knaak #zztop #lagrange #kingston #goddamnrarevol2