Kapitel tio

 THE AWESOME MACHINE

KAPITEL TIO    

God Damn Rare, Del två

A1    God Damn Evil (Demo), Engineer: Paul

A2    By No One (Demo), E: Tobbe

A3    For The Weaker Ones, E: John

A4    Gasoline, E: John

A5    Digging, E: Robban

A6    Shakedown, E: Tobbe

B1    Ompa Bompa, E: Robban

B2    Above All (Demo), E: Paul

B3    Sun Don't Shine On Me, E: Robban

B4    Demon King (Demo), E: Tobbe

B5    I Never Knew (Live), Mixed: Tobbe

Includes outtakes, rare tracks, demos, and one live track. Recorded between 1998-2005

Vi börjar med att påminna om att officiell fulllängdare nummer två, Under The Influence, landar i de flesta plattformar fredag den trettionde september, bara två veckor bort alltså. Under tiden så har Tobbe (El Bateria) restaurerat gamla videos så Kick som var första videon till albumet finns sedan förra fredagen i uppfräschat stuk och idag så släpper vi lös videon till Still Got No Share Pt1, nästa fredag a big surprise! 

Gud vad skönt med fredag! God Gave Rock And Roll To You!

Nu lyfter vi in tåget på spåret igen och tuffar på med kapitel 10. All Men Play On Ten (känner mig som kliché-kjelle ur någon bra svensk serie fast med hårdrock and I like it). 

Ofta när band släpper skivor med uddaprylar som B-sidor, live-upptagningar, demo-versioner så blir det ofta roliga samlarobjekt för hardcore fansen men kanske inte det roligaste för gemene man. Jag sticker ut hakan och säger att den här "udda-samlingen" är riktigt rolig. Det är inga "fillers" eller nonsens för sakens skull. Det är tvärt om så att vi snackar om en uppföljare till den och det verkar inte alls omöjligt att det blir av. Det skulle vi aldrig göra om vi själva inte tyckte att det fanns mer av kvalité att släppa. Det finns mycket skåpmat som tvärtom borde vara på display. Bästa platsen i skyltfönstret. Bredvid ciggen och tuggummina vid utcheckningen på Ica. 

Vafan gör de i skåpet då undrar ni med rätta? Av olika anledningar. Vi hade material till kommande album som inte blev av som är av högsta klass. Vi har demoversioner som är ascoola. Vi har saker som endast givits ut på samlar-vinyler och så vidare. Livetagningar som osar svett och sprit.

Men nu ska vi inte gå för mycket handlingarna i förväg mer än att there is light in the tunnel eller darkness in the fields för den som föredrar det.

Här hoppar vi på förstaklass vagnen genom den musikaliska resan av GOD DAMN RARE. Vissa saker har redan tagits upp så här och där snabbspolar vi.

Vinylens spår ett sida A är låten som gav samlingen dess namn, God Damn Evil. Fräck käftsmäll till låt som redan nämnts och kommer att nämnas igen i samband med Under The Influence. En notis är att vår vän Mattan har denna som favorit bland TAM-låtarna, inte Supernova som jag tidigare ljugit om. Han gillar den med men tydligen var det God Damn som var nummer ett. Bra öron oavsett.

Spår två heter By No One och är en John-låt som är inspelad i vår replokal, rattad av Tobbe och sedan skickad till Johns hemstad Enköping där han la sång i sin studio. 

Tobbe bankar in i ett drivande svängande komp (skulle kunna vara något exotiskt rytm-mönster men vad vet jag, Tobbe är i alla fall ett rytm-monster, ursäkta igen, Göteborgare) ihop med mullrande bas och Christian-ljudande riff. Finfina basgångar, rockigt riff, John börjar i lägre register, kliver sen upp en oktav och chefar. Stekheta melodier. Underbar refräng som är ganska atypisk för TAM men likförbannat låter TAM. Musik är inte logisk. Inte ens för Meshuggah (math-metal-kungarna). 

I'll be back for you mothers and hunt you for the rest of your days, 

and I will break every bone in your hands til you keep 'em away

You don't understand what it is like to be different than everybody else and to be understood By No One

Inget vända andra kinden till här inte, riktigt bra text. Sug på den alla jävla mobbar-as därute!

Äldsta sonen Tom tyckte att denna var en av de bästa efter några lyssningar av God Damn Rare. Han gillar mest rap, vet inte vad det säger om något men en låt som kan tilltala många tror jag.

Track tre: For The Weaker Ones. Ännu en favorit. John igen. Också atypisk men ändå inte. Verkar som många andra också gillar den då den spelas flitigt på bland annat Spotify. Jag och Tobbe kickar igång Harleyn och låter den puttra på underbar tomgång medans vi sätter på oss Rob Halford skinnställen.

John och Christian kommer in samtidigt. Chris med atmosfäriska gitarrackord och John med magiska, hypnotiserande melodier. Brygga som spräcker upp himlen och sedan jobba vidare med boots, solbrillor och handskar för en ny brygga där vi fäller ner shadesen för den brinnande solen. Samtidigt exploderar vi in i refrängen och vrider full gas på fat boyen runt tre och tio. Damn. Riktiga death-power körer av the Triceps Trio, Tobbe, Christian och jag. Fett som faán. 

Solo/brygga två och in i mata mata mata slutrefränger. Baskaggen bultar på, marschvirveln smattrar. Underbara enkla gitarrslingor och tack och hej.

Gasoline som är en mera klassisk rocker kommer därefter. Gitarren låter bra som vanligt, åt det rockigare hållet, skulle gissa att Christian använde en Fender Telecaster men jag kanske gör bort mig helt? Tobbe går in med ett stolpigt och gott trumfill. Basen kommer in samtidigt och wah-wah'r lite gött. Hela trumkompet är högst medvetet härligt stolpigt. Man studsar liksom med. Brygga med handklapp. Handklapp är bra (glömde nog nämna i tidigare kapitel att i Never Said I Never Fail från Ugly är det också svängframkallande handklapp). Så småningom kommer refrängen. En hit-refräng skulle jag säga. Hör ibland min yngste son Ted gå runt och sjunga "Like gasoliiiiiiiiiiiin", bra betyg. Återigen attackerar Chrille gitarren likt Ace Frehley, väldigt attraktivt.

En baskagge/sång-brygga och outrorefränger så var vi framme på perrongen, avstigning samtliga resenärer.

Numero fem är Digging som vi gick igenom i brottarkapitlet så vi hoppar till sista spåret på första sidan: Shakedown. Skulle nog säga att den hamnar ganska nära i stil med Gasoline. Rockigt med bra riff, melodier och rytmsektion. Ännu en stabil rocker helt enkelt. 

Vi vänder den rödsvarta vinylen och hittar B1 Ompa Bompa som jag redan skrivit mycket om så vi skippar till B2 Above All och upptäcker samma där, skip B3 Sun don't shine on me, skip B4 och ramlar ner i doom-källaren ihop med John, Demon King. Ett tungt as som är betyligt mycket mera metal/doom än Gasoline och Shakedown. Christian tuggar riffet, jag wah wah'r riffet, Tobbe bankar bankar. Jag trampar ur wah wah'n och Tobbe går in på ett komp. Tungt tungt tungt. Goblins tittar ur varje vrå. Refrängen innehåller china-cymbaler. Lite ovanligt för TAM då Christian får utslag av china's medans jag och Tobbe älskar dem. En china-cymbal är en speciell cymbal som är annorlunda utformad och ger ett mera skrällande ljud än vanliga cymbaler. Effektfull. Ett kompromissområde som ändå aldrig ledde till bråk. Ett fint instrument. När man inte tror att det kan bli tyngre så blir det ändå det runt två och femtiofem. Ta mig sjutton om vi inte trycker ner hissen ännu en våning vid tre och tjugofem. Doom de lujo!

Här närmar vi oss resans slut men då åker vi långt. Kliver på ett rymdskepp i Nürnberg for a journey to the stars and heading straight to Mars. Låten heter I Never Knew och är brilliant och svårplacerad. Det är inte metal, stoner, rock and roll, doom eller något annat och ändå så är det stenhårt men supermelodiöst. Det är matande men poppigt. Hårt men drömmande. Jaja, här sitter jag och försöker vara pretentiös, i slutändand så är det väl ändå bara rock and roll som Jagger sjunger. Detta är alltså en live-tagning från Tyskland och det finns något charmigt missljud här och där men i det stora så är det en kanonsmocka. Vi maler på med gitarr, trummor och bas medans John lägger fantastiska melodier. Skulle säga att detta är den av alla våra låtar som skulle haft störst hit-potential men vad vet jag.

Det finns som sagt att ösa från och jag hoppas att jag får anledning att skriva kapitel om en uppföljare till God Damn Rare och vem vet, kanske återkomma till någon av dessa låtar fast i ännu bättre gestaltningar. Håller tummarna och knäpper händerna. 

"The Demons I See Belongs To Me, The Pain That I Feel Belongs To Me"

        -Demon King, the Awesome machine

#theawesomemachine #theawesomemachineband #TAM #rnr #rocknroll #hardrock #metal #stoner #doom #stonerrock #fuzz #fuzzrock #oziumrecords #andylarocque #losangeredrecordings #vinyl #centurymedia #kyuss #evil #blacksabbath #robertolaghi #ddrop #oralmajority #ellingtonrecords #peoplelikeyou #uglyornothing #undertheinfluence #soulofathousandyears #punk #finalbenson #mothermisery #acefrehley #mickjagger #rollingstones #chinacymbal #klichékjelle #allmenplayonten #manowar #godgaverocknrolltoyou #argent #kiss # #swedenrockmagazine #rollingstonemagazine #rocknrollmagazine #rockbladet #rocknytt #loudwire #doomdiscodopedeathandlove #goddamnrare #daredevilrecords #gais