Kapitel fem

THE AWESOME MACHINE

KAPITEL FEM

the Awesome machine, Doom, Disco, Dope, Death and Love

1999 (sjuspårs kultdemo)

El Bajo (Empty), God Damn Evil, Mother's Gone, Above All, Ompa Bompa, Out of Fuel, Supernova.

Gura Christian Smedström, Sång Lasse Olausson, Trummor Tobbe Bövik, Bas Anders Wenander

Producerad av THE AWESOME MACHINE, tekniker Paul Vahala i Hot Dog Stand Studios

https://daredevilrecords.bandcamp.com/album/demo-series-vol-2-the-awesome-machine-doom-disco-dope-death-and-love-demo-1998

Vi kryper in i en klassiskt sunkig demo-studio uppe i Kortedala. Hot Dog Stand Studios. Jag har för mig att det var en porta-studio men där har jag nog fel men hur som helst så var det en primitiv studio. Men som så ofta annars så sitter det inte bara i utrustningen. Vi lät som vi gjorde. Våra prylar lät i grunden riktigt bra. Porre, eller Paul Vahala, kunde sin studio så resultatet blev riktigt kul. Visst, det är inte HIFI men det är riktigt energiskt med en punk-energi som inte går av för hackor trots att det inte var punk.

Paul spelade själv i AC/DC-klon bandet med sleaze-touch Tornado Babies och hade spelat i punkband så han hade vett på att fånga oss som vi lät. Det var vi själva som producerade och vi visste vad vi ville.

Demon börjar med ångvältslåten El Bajo som jag tror att vi spelade varenda gig. Ett svettigt bas-riff med wah-wah-pedal, dist och flanger startar låten. Många av låtarna hamnade på första eller andra albumen. El Bajo landade på första, alltså It's Ugly or Nothing (även på två samlingsskivor: Information Stoner Highway med bl.a. Solace och på Molten Universe Vol 1 med bl.a. Dozer, Lowrider, Deamon Cleaner och Muschroom River Band, alla band som vi kom att släppa splittar eller gigga/turnera med).

Lite kul arrangemangdetaljer. Intro-riffet var ursprungligen ett gitarr-riff från refrängen där basen istället lägger feta tresträngs powerackord. När vi testade att lägga det unisont så lät det inget vidare men basintrot för sig är übercoolt och gitarr riffet i refrängerna är übercoolt. Det var många sådana detaljer som vi jobbade aktivt med och ofta lyckades enligt mig. Denna versionen är bra men LP-versionen är ännu bättre så jag nöjer mig för stunden med det om El Bajo.

Sedan är det dags för (lite av) TAM's hymn: God Damn Evil. Den ramlade in på andra skivan Under the Influence för vi tyckte att den redan släppts på Ellington-pressen av EP'n så den behövde lite andrum innan vi spelade in den mera seriöst. Det är fuzz-gitarrer i kvadrat och enkla riff med ett jävla ös. Inga kompromisser här, bara raka rör. Bra text. Lite mera om denna också senare. Undertiden så lyssna på demo-versionen på God Damn Rare eller på demon i sin helhet på https://daredevilrecords.bandcamp.com under Demo Series vol. 2 så får vi se om vil lägger upp Doom, Disco... i alla möjliga kanaler så småningom. 

Vi hoppar fram till spår tre som heter Mothers Gone som också landar på LP två och samlingen I am Vengence som ursprungligen skulle bli ett soundtrack till en amerikansk kalkon splatter-skräckfilm. Tyvärr sket sig filmen, tror att de började spela in men att taperna försvann eller förstördes och det fanns ingen budget att göra om. Den lät helspacad. Soundtracket blev i alla fall av. Även här är Lowrider med och andra band som kult-doom-bandet Count Raven och the Quill.

Låten är en suggestiv, malande stonerdänga. Lågmälda men väldigt bra sångmelodier av Lasse.

Nummer fyra är Above All och den gavs enbart ut på en splitsingel som vi gjorde med bandet Rickshaw tills den nyss även gavs ut på nya vinylen God Damn Rare (köp den vetja av grymma Ozium Records innan den tar slut). Intro/vers-riffet är ett något punkigt, drivande enkelt och energifyllt matande riff. Gött. Återigen bra melodier från Lasse. Bryggor, refräng och outro är mera stoner med mycket häng och bänd på tonerna, I like it! Ja, jag vet, jag gillar allt jag själv gjort, sån är jag! Det kan komma något mindre exalterat någon gång längre fram, jag lovar inget men har det på känn. Det mesta av det vi gjorde är jag väldigt nöjd med men det har också sin förklaring. Vi var självkritiska och arbetsamma. Vi jobbade med saker tills vi (eller åtminstone de flesta av oss i demokratins anda) var nöjda, annars arrangerade vi om, bytte ut låt-delar, testade nya melodier, skrotade låtar osv. Det kända ordspråket från branschen är svårare att leva upp till än man tror. "Kill your darlings" betyder just det, skjut ner något du själv skapat som du kanske älskar för att det inte riktigt håller måttet, inte passar in, inte landar lika bra som idén i huvudet. Det var vi bra på.

Tre låtar kvar, först har vi Ompa Bompa som konstigt nog aldrig hamnade på någon ordentlig release med nyinspelning. En live-klassiker. Ett sväng som heter duga. På God Damn Rare är det alltså en annan version av låten från en ännu tidigare demo. Tobbe har även klippt ihop en riktigt grym video till denna versionen 2021 som en taster för God Damn Rare. Den har allt en stonervideo kan önska. Kolla gärna in den på youtube.

Doom, Disco... versionen körde vi däremot på en annan splitt-singel med tre andra band, Mustasch, We och Blacktop på Daredevil Records Burn the Street Vol One och på CD utgåvan av brottar EP'n. 

Låten är en majestätisks stoner-stompare. Börjar med Christians marshallfuzziga gura med phaser. Efter 35 sekunder smäller trummor och bas in på pre-refrängkompet. Det gungar så lutande tornet i Pisa skulle vält även om det stod rakt från början. Vi går över till instrumentalt verskomp och Lasse börjar sjunga efter en minut. Återigen, många av våra låtar var inte för toppliste-diggare (men vi hade även sådana i viss mån). Vi går in i för-refrängen med primitivt YEAH, YEAH, YEAH som text. Ibland behöver det inte vara svårare än så. Vers igen och sedan in på andrarefräng/solo/outro på samma komp som matar på från strax efter två minuter och in i mål.

Dags för nerderi igen. Christian hade hela tiden många coola gitarrer. Han hade sina favoriter men sedan köpte och sålde han annat som han inte fastnade för. Bland annat köpte han en del 70-tals Gibsonkopior från Japan som till exempel Greco, Burny och Edwards. Många av dessa gitarrer var lika bra eller bättre än originalen beroende på årgång och modell. En som han fick hem var en gräddvit Grand Suzuki Les Paul. Ganska sliten. Jag blev kär i den när jag såg den men tänkte inte mer på det fören han sa att han skulle sälja den. Jag hoppade högt och fick ett bra pris av honom och jag äger den fortfarande. 

Varför denna detalj nu? När vi spelade in Ompa Bompa så la Christian sina gitarrer i två kanaler dubbat, alltså att man spelar in samma sak två gånger och ofta panorerar ut det i vänster och höger högtalare. Detta göra att det både blir fetare och mera levande. Många band dubbar gitarrerna tiotals gånger men vi höll det ofta till en enkel dubb om ens det. 

Gitarrerna var inspelade och låg då alltså dubbade i stereo, en tagning i ena högtalaren, en i andra. Basen i mitten och trummorna lite utspridda men ganska centrerade. Jag minns inte varför men på intro/förstarefräng så lade Christian bara markeringarna på grundtonen men lämnade den lilla tonklättringen tom för basen. Kanske var det så vi tänkte att arrangemanget skulle vara, kanske blev det något tekniskt fel men hur som helst så lät det inte bra och Christ had left the building och riggat ner sin utrustning (annars skulle han fixat det men så blev det inte). Jag och Tobbe var kvar ihop med Porre och upptäcker detta och behöver fixa det. Jag hade min Grand Suzuki i studion så det var bara att köra. Det roliga är att guran som följer basvandringen ligger opanorerad, alltså i mitten. Detta ger ett ganska svampigt och ompfigt sound som höjer svänget ännu mer. Kul detalj tycker jag. Lyssna gärna på skillnaden på versionerna på GOD DAMN RARE och DOOM, DISCO.

De två sista låtarna Out of Fuel och Supernova hittas också i nya inspelningsversioner på debut LP'n. Out of Fuel är en riktig power-stoner igen medans Supernova är rakare och rockigare. Vet att John Hermansen som blev vår andra sångare efter tredje skivan (sjunger på flera av spåren på GOD DAMN RARE och har sitt eget riktigt bra band Mother Misery sedan länge) har Supernova som en av sina favoritlåtar. Även skivbolags VD'n André Bahr gillade denna mycket. Han lade med den på många av sina samlings-skivor för bolaget. 

Båda låtarna låter rått och gott här men låter ännu roligare på LP's så vi sätter punkt här så länge.

Ett tillräckligt långt kapitel om en demo redan.

There's no point in asking, You'll get no reply

        -Sex Pistols

#theawesomemachine #theawesomemachineband #TAM #rnr #rocknroll #hardrock #metal #stoner #doom #stonerrock #fuzz #fuzzrock #oziumrecords #vinyl #centurymedia #kyuss #evil #blacksabbath #robertolaghi #ddrop #oralmajority #ellingtonrecords #peoplelikeyou #uglyornothing #undertheinfluence #soulofathousandyears #swedenrockmagazine #rollingstonemagazine #rocknrollmagazine #rockbladet #rocknytt #loudwire #paulvahala #hotdogstandstudio #gais #informationstonerhighway #moltenuniverse #solace #mustasch #dozer #lowrider #muschroomriverband #demoncleaner #doomdiscodopedeathandlove #goddamnrare #daredevilrecords #iamvengence #countraven #thequill #We #Blacktop #Burnsthestreet #greco #burny #edwards #grandsuzuki #mothermisery #lespaul #sexpistols  #goddamnevil #ac/dc #tornadobabies