Kapitel två

THE AWESOME MACHINE















KAPITEL TVÅ

Det som ledde till THE AWESOME MACHINE, från min sida Del ett

Här hoppar vi fram lite i tiden och tittar på vad som hände på min sida innan och undertiden THE AWESOME MACHINE bildades och spelade in sin debut EP. Den får ett eget kapitel i samband med digital-släppet 22 juli. Ha ögon och öron öppna.

Börjar ett kort stycke någonstans i mellanstadiet tidigt åttiotal där håret växte och en elgitarr inköptes av brorsans kompis Kippe. Efter det hände inte mycket mer än att jag lärde mig Motörheads Don't Need Religion som första riff men tack vare att jag hade långt hår och en elgitarr så fick jag erbjudande flera år senare att spela bas med ett band som hette Calibur. Trummisen i Calibur hette Tobbe och där är kopplingen till TAM.

Väljer att skippa framåt många år och flera band och landar någonstans i mitten av nittiotalet. Jag hade varit i USA under närmare ett år och lirat med Near Death Experience. Vi spelade på flera coola ställen som CBGB’s och Continental Divide (kom ihåg att jag lovade att namedroppa och där har spelat fler coola band än det går att nämna). När flytet började infinna sig och giggandet började betala sig tröt engagemanget hos några i gänget.

Vi bodde i en oinredd vind ihop med ekorrar och el-filtar i the Green House i Fort Lee New Jersey med utsikt över George Washington Bridge och Manhattan. Rätt fett när man ser det så. Där bodde vi ihop med vår sångare Ken, Johnny O (tyvärr bortgången sedan flera år, R.I.P) och Provo. 
Detta var under den värsta vintern i modern tid i New York. Vi åkte skidor i snön efter Johnny O’s Chevrolet Blazer, roligt. Missade Motörhead på rockklubben Limelight för att det inte gick att ta sig dit i snön, tråkigt.

Oerhört underhållande människor Johnny O, Provo och Ken (eller Snake som han kallade sig, rätt coolt det också om man inte är svenskt jantelags-manna-mässig, såg ut som Snake Plisken, lät som Jim Morrison). 

Här finns egna kapitel att skriva om Near Death Experience, Shannons Dream (som var förlagan av NDE när vi spelade i Sverige och då hade TAM Tobbe bakom trummorna), Johnny O och Provo men väljer att tabba mig framåt just nu. 

Snake som var sugar daddy för hela bandet började tröttna på oss slackers som drack bärs, rökte och lirade på dagarna medans han åkte in till NYC och snickrade. Han tjänade oförskämt bra som byggarbetare på Manhattan tack vare deras starka fackförbund. På så vis klarade han av att betala för att skeppa över oss och våra grejer och sedan semi-försörja oss. Vi gjorde i ärlighetens namn mycket mer för bandet än att slacka men visst förstår jag att det stack i ögonen på Snake.

Det började surna helt enkelt. George (smått legendarisk gitarrist från bland annat Generous Maria, Lord of Cyclops, Nasty Idols och även mitt första band Calibur) var upp över öronen kär i en Puerto Ricanska, Timmerås (som spelade hammondorgel och dyker upp några kapitel fram om LP nummer ett, It's ugly or nothing) hade en civil karriär. Jag var trött på att ha för lite pengar, trött på att ha en sur sångare som inte ville ta kritik i studion, trött på New York rent allmänt och sist men inte minst Twisted Christer, vår trummis, som inte alltid var helt lätt att bo tätt inpå 24/7. 

När Near Death Experience var en saga blott så skissade jag och Twisted Christer på ett nytt band.

Vi ville hålla det enkelt. En gitarr, bas och trummor. Sången tänkte vi sköta själva, var trötta på många viljor och krångliga sångare. Tanken var att vi skulle vara tre starka karaktärer som delade på frontmanna-jobbet (lite som Kiss och jag vill se mig själv som Ace men på bas).

Cashen skulle delas på tre oavsett vem som skrev vad, vi trodde att det skulle ge bäst resultat för hur vi jobbade. Det var också en surdeg i NDE (och Shannons Dream). Snake var noga med att den som skrev en låt skulle ha alla rättigheter och mera av kakan ekonomiskt. Vi andra såg det på ett annat sätt, även om jag skrev låten så var det viktigt med de övriga musikernas input som färgade slutresultatet så att det lät som ett band. Man kan göra på många sätt.

Hursomhelst och nåväl, minnet sviktar lite men efter att jag och Twisted planerade nya bandet så var George kvar i USA med Puerto Ricanskan. Han hade gift sig och tagit på sig plastpapparollen så vi hade räknat bort honom men det skar sig och glädjande för oss meddelade han att han skulle komma tillbaka till Sverige och ville vara en del av vårt projekt. 

Både jag och George läste mycket Charles Bukowski och gillade skarpt att ta en av hans karaktärer som bandnamn, here comes FINAL BENSON. Är ganska säker på att det var George som slängde namnet på bordet.

Vi var riktigt råa och energiska och spelade en modern variant av the Stooges. Det lät inte alls som Stooges men det var samma energi. Vi lät aningen som Hellacopters innan Hellacopters (Supershitty to the Max! bra namn på en skiva). 
Primitivt men hårt som sten. Vi kallade det själva för ångvältsrock och det var en klockren beskrivning. Vi spelade in en mini-CD med Dick Börtner bakom spakarna i Gain Productions Studio. Här repade och spelade the Ungrateful och Hardcore Superstar in tidiga verk. 

Skivan fick bra recensioner men fick aldrig något riktigt lyft. Vi har en tanke att även den ska upp på digitala medier så småningom, vi får se. Hursomhelst, saker drog ut på tiden, George ville testa att  köra mer unplugged och singer songwriter medan jag och Twisted ville fortsätta elektrifieringen. JJ Scat från Feel, Boogieman, Hurricanes o numera Made in Iron som hade hoppat in som extra gitarrist live, blev nu ersättare för George i Final Benson.

Twisted Christer blev mer och mer twisted. Han skulle bygga ett rock'n'roll imperium med replokal, studio, lära sig branschen från botten osv. Det är inget fel, ovanligt eller konstigt med det. Problemet var att det aldrig hände något, bygget är fortfarande inte klart. Vi satte bandet på halvdan paus. Då ringde telefonen... to be continued



I'm always there when I need you
        -D-A-D

#theawesomemachine #theawesomemachineband #TAM #calibur #motörhead #dontneedreligion #neardeathexperience #shannonsdream #finalbenson #charlesbukowski #stooges #hellacopters #supershittytothemax #theungrateful #hardcoresuperstar #feel #boogieman #hurricanes #generousmaria #lordofcyclops #nastyidols #madeiniron #kiss #acefrehley #temple #gainproduction #dickbörtner #cbgbs #continentaldivide #rnr #rocknroll #hardrock #metal #stoner #doom #stonerrock #fuzz #fuzzrock #oziumrecords #vinyl #centurymedia #kyuss #evil #blacksabbath #robertolaghi #ddrop #oralmajority #ellingtonrecords #peoplelikeyou #uglyornothing #undertheinfluence #soulofathousandyears #swedenrockmagazine #rollingstonemagazine #rocknrollmagazine #rockbladet #rocknytt #loudwire #fortlee #georgewashingtonbridge, #newjersey #neonsigns #manhattan #rockslaget #johnballard




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kapitel ett

Kapitel tjugoett

Kapitel fyrtiofem